Spagetti å köttfärssås

Det dök bara upp! Minnet från förr, doften i huset när man kom hem från skolan och öppnade dörren. Doften från 80-talet och mammas spagetti å köttfärssås. Det doftar harmoni, lugn och trygghet. Oj, så gott det var. 

Jag påstår inte att det var den ljuvligaste doften jag känt under min livstid men det var något speciellt med just den. Man kunde haft en riktig skitdag i skolan och så fick man det här när man kom hem så försvann liksom alla problem i samma takt som man skyfflade in och svalde de långa hala stråna blandat med den härligaste köttfärssåsen.

Den doften dyker upp i dag vid andrefrukost och jag bestämmer mig för att det är det här jag ska laga till lunch i dag. Jag har förvisso värmemat sedan i går men nej, i dag blir det köttfärssås å spagetti precis så som mamma gjorde den. 

Samtidigt dyker nästa minne upp om den tidigare vännen, numer ytligt bekant som sa i min ungdom efter att jag flyttat hemifrån; det ska du inte äta. Det är för mycket socker i och så kommer DU bli tjock! Ljus pasta är inte heller bra för då blir DU också tjock.

Men nu skiter vi i det och tråkiga olycksprofeter för av någon anledning slog minnet ner i hjärnbehållaren och förevisade vad jag skulle göra till lunch. Jag visste att jag hade allt hemma med den enda skillnaden att jag endast har finmald kalvfärs hemma och jag vill minnas och tro att mamma alltid gjorde den på mald blandfärs som hon handlat hos Ica Kurt i Lerdala.

Fram med ett platt paket frusen kalvfärs och snabbtina i vattenbad under tiden jag röjde undan efter frukosten och hackade en gul lök.

Sen är det busenkelt. Man svettar lök i smör (mamma hade margarin) varpå man bryner med köttfärsen. Saltar och pepprar och så pudrar man över lite vetemjöl. På med någon dl vatten kanske mer och så till sist i med ketchup. Felix är viktigt för det hade mamma, det var väl i princip den enda ketchup som fanns och fanns Heinz var den säkert för dyr. Jag hade Felix. Pricken på iet är en dutt kinesisk soja. Koka ihop. Klart att serva till naturligtvis lätt överkokt spaghetti från Kungsörnen.

Himmel och pannkaka så gott! Det slog kullibutter i magen och i sinnet. Jag åt och for en minnesfärd från min uppväxt under åttitalet. 
Manchesterbyxor, dumlekola, simskola i iskalla Flämsjön. Lukten i bussen när man åkte till skolan. Mina och Lindha Hellners förmodligen ouppskattade och direkt missförstådda fotbollsreferat under killarnas fotbollsspel på rasterna. Fluortanten, gnisslet från sockiplasten mot gymnastikgolvet och gympadräkten med volang i bak.
Orange och brun. Duetten. Labben Lady. Dumlekola på pinne och smultron på strån. Ponnyn Boy. De förhatliga mattelektionerna. Skolavslutningarna i Lerdala kyrka och syrenernas doft. Semester i husvagnen på västkusten med salt, gasol och barfota sår på fötterna.
Allt låg där i den där spagetti å köttfärssåsen och det var så gott så jag åt lunch en hel timma för tidigt.

Till mamma: Tack för att jag fick vara din 💕 och att du lagade den godaste spagetti å köttfärsås.

Till er andra: Välkomna.